Hej alla som forstar svenska. Jag kanner det ar dags for ett kort inlagg pa modersmalet tillagnat mitt storsta huvudbry i indien: prutningen.
Jag har inga problem med indian-style toaletter, icke-existerande toalettpapper eller alla "trevliga" blickar fran okanda man. Men att forhandla om priset forstar jag mig bara inte pa. Har kan man verkligen tala om en kulturkrock, min kultur i frontalkrock med indiens.
Igar ville vi ta en Rickshaw fran busstationen till hotellet. Det hor liksom till: man SKA disskutera i en halvtimme innan man kan enas om ett pris, men jag gillar det verkligen inte.For det forsta : det tar bara sa lang tid och igar var jag trott, hungrig och otalig. For den andra: jag vet att jag inte borde, men jag tar det personligt. Jag ar en utlandsk vit kvinna men jag ar inte dum i huvudet; ingen betalar 300 rs for strackan busstation-hotell! Ge mig ett vettigt anbud liksom. For det tredje: jag ar helt enkelt for artig. Jag vet inte hur lagt jag kan ga eller vad saker egentligen ska kosta och det gor mig osaker.
Det ar helt enkelt nagot jag maste lara mig. Ninas indiska hemlaxa: inte ta skamlosa prisforslag personligt och inte mesa ur for fort.
Vi betalade inte mer an halften av utgangspriset igar.Vilket nog var i overkant, men det tar sig. Innan jag kommer hem ska jag vara prutningsdrottning. Sa det sa.
Puss & Kram till alla!
ps.
Jag har haft lite hemlangtan till och fran men igar pavag till Chennai overraskade jag mig sjalv med min
resfeber. Jag lyssnade till den lat som kommer bli en del av mitt indien soundtrack: this river is wild med Killers och insag hur mycket jag egentligen gillar det har resandet. Just nu bor pa ett ultracharmigt hotell och ikvall ska vi pa koncert med nyfunna vanner. Jag kunde inte ma battre. He e liksom mett dehar :) ds.
No comments:
Post a Comment